Handens fem Fingrar

Jag känner dig, jag känner dig så väl.
Dina fasor, dina våndor finns också i min själ.
Du är mitt kött och blod.
Det bär ett dyrbart namn, det är min kärlek utan villkor.
Jag gör vad jag kan.
Så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten,
när ingen ser, när ingen vet, kommer gråten mitt i skrattet.

Fem [A]fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tɾo.
Handens fem [A]fingrar vaggar dig till ɾo.

Hmmm...

Stort är mörkret nu.
Månen är itu,
men det är natten som gör dagen ljus och mitt ljus är du.
Och denna jord är ɾund,
finns här ingen annan som kan ge mig sån förtvivlan?
Och som är lika sann.
Du blir ɾädd för dina skuggor,
alla hot som aldrig når dig.
jag ska sjunga dig ett löfte,
och jag vet att du förstår mig.

Fem [A]fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tɾo.
Handens fem [A]fingrar vaggar dig till ɾo.

Om du tänker dig den skogsväg,
vi vandrar ibland,
gick vi stigen ner till vattnet.
Din hand [Bm]är i min hand.
Se så långt där ner i djupet,
på botten av den sjön,
där finns en silverskatt som glimmar,
den är din inatt.
Så slumra in och dröm.

Fem [A]fingrar ska skydda dig.
Ett är månen, ett är solen, ett är polstjärnan bakom molnen.
Ett är hopp och ett är tɾo.
Handens fem [A]fingrar vaggar dig till ɾo.
Handens fem [A]fingrar vaggar dig till ɾo.

Yeeeeeaaaaa...