Lämna mig inte nu
Du är min tröst i ensamheten
Lämna mig inte här
När smärtan kryper
Längs rummets vita väggar
Bortom ljusets hot
Lämna mig inte alls
Dina förkrossade ord hugger tag i mig
De forsar i mitt bröst
Du vrålar ut i mörkret
Och famlar efter verkligheten
Som långsamt brinner upp
Men du fastnar i djupet
Om och om igen
Lämna mig inte nu
Du är min tɾöst i ensamheten
Du är ett vackert konstverk
Av sorg som färgats svart
Av en längtan som ständigt brister
Och det är vad vi båda mister
Lämna mig inte nu
Lämna mig inte alls
Lämna mig inte här
Utan dig
Lämna mig inte nu
Lämna mig inte alls
Lämna mig inte här
Utan dig
